Vego i skolan

Hej!

Jag har på sistone funderat vidare på det här med klimatsmart mat utifrån bl.a. EAT-rapporten jag skrev om nyligen, och specifikt på vikten av att äta mer vego för framförallt klimatets, men även för hälsans skull. Är superpepp på vår egen fortsatta ökning av andelen vego här hemma, och tycker mig höra tecken på att liknande förändring sker på många matbord här i landet. Samtidigt finns det ju fler vägar att påverka matkonsumtionen och matvanorna än bara direkt genom hemmet.

Såhär: Varje dag serveras ca 1,3 miljoner skolluncher i Sverige, och siffran blir 1,6 miljoner om man även räknar in förskoleluncher, d.v.s. vardagar äts cirka 16% av luncherna i Sverige på skolor och förskolor.

Om man generaliserar lite så har dessa 1,6 miljoner förskole- och skolbarn ca några miljoner föräldrar, en gissning är 2,4 miljoner (många barn har två föräldrar, men många barn har syskon som också går i skolan, så 2,4 är ett jättegrovt estimat 😅), och dessa hör potentiellt talas om barnets skolmat, eller påverkas i någon mån av vad barnet är vant, eller inte vant, vid att äta. Skolmaten ”når” ju på så sätt totalt 4 miljoner svenskar, dvs 40 % av oss. Så fatta impacten när skolorna i större skala vrider om till mer vego – När lammfärsbiffarna blir kikärtsbiffar och köttfärssåsen blir belugabolognese! 😋😍

Blev därför så glad när jag läste om Lindöskolan i Kalmar som kör helvego varje fredag 🙌 och om hur t.ex. Länsstyrelsen i Kalmar pushar för att länets skolor ska servera helvegetariskt den 1:a februari, som är den nationella vegetariska dagen 😍🌱

Barometern, 2 februari 2019

Louise Larsson, kock på Lindöskolan om barnens inställning: ”Så länge man hittar en vegetarisk rätt som passar barnen så är det inga problem.” Så himla bra initiativ! 👏

Jag passade på att höra lite mer om tankarna bakom Länsstyrelsens initiativ med Madeleine Mårtensson, klimat- och energistrateg på Länsstyrelsen Kalmar: ”Vi måste minska mängden kött vi äter ganska radikalt för att kunna nå klimatmålen. Därför valde vi att ta det här initiativet och påverka länets kommuner att uppmärksamma dagen med en helvegetarisk dag i skolorna” och ”Det man läser och lär sig om kostvanor i skolan tar man med sig hem och påverkar på så sätt sina föräldrar med” Så rätt! 💪 Initiativet uppmärksammades i media och ett inslag på ämnet sändes bl.a. i P4 Kalmar.

Vi har ju alla olika vanor, och för den som tycker en vego-only-dag per år låter lite får man ha med sig att det kan se rätt olika ut i olika delar av landet. I områden med mycket lantbruk kan frågan om vego väcka mycket känslor, något som kan vara lätt att glömma om man som jag i vardagen har långt till närmsta lantgård och ser idel flexitarianer och vegoförespråkare i sitt insta feed. Där känner i alla fall jag att även om man så gärna vill bygga Rom på en dag så är alla steg åt rätt håll bra! 💪 Och vi ser ju vad som händer när de unga får lära sig om och ser sambanden… Så heja både Louise och Madeleine! 🌱🌍

Bild fr. Livsmedelsverkets sida om miljösmarta matval

Jag ville även förså lite om vilka regler och riktlinjer som svenska skolmaten överlag behöver följa, och skulle gärna höra att svenska skolan planerar att agera mer för att få skolmaten mer klimatvänlig… Idag verkar inget tvingande finnas inom det området, och såhär beskriver Livsmedelsverket det när jag hörde med dem:

”Måltiderna i skolan regleras i skollagen som anger att måltiderna ska vara näringsriktiga och kostnadsfria, samt i livsmedelslagstiftningen som ställer krav på livsmedelssäkerhet.”

Däremot har Livsmedelsverket utformat råd som de kallar Bra måltider i skolan och som de beskriver såhär: ”Råden bygger på en omfattande värdering av den samlade vetenskapen och på Livsmedelsverkets kostråd. Råden innehåller stöd kring hur måltiderna kan göras integrerade, pedagogiska, trivsamma, goda, säkra och miljömässigt hållbara.” och fortsättningsvis ”Vi rekommenderar ett vegetariskt alternativ varje dag och att man väljer livsmedel med omsorg om miljö och djur.”

De här råden är som sagt (tyvärr) frivilliga att följa, men enligt Livsmedelsverket hänvisar majoriteten av landets kommuner till just de här råden i sina egna styrdokunent och policys på området – bra! Det kan också kort tilläggas att Livsmedelsverket bl.a. har följande generella kostråd:

  • Mindre rött kött och chark 💪
  • Byt smörbaserade matfetter till växtbaserade matfetter och oljor
  • Mer grönsaker, fisk, nötter och frön

…och de ovanstående råden innebär ju en förflyttning mot mer klimatsmart ätande! 🌍

Det verkar alltså idag vara upp till varje kommun att bestämma hur man vill arbeta med maten och klimatet. Sen kan ju såklart personalen i enskilda skolor välja att göra maten mer klimatsmart, som Louise på Lindöskolan.

Jag tolkar det alltså som att vi främst har följande möjligheter att påverka vad som hamnar på faten i våra skolor och förskolor:

  • Påverka kommuner att införa mål för klimatvänligheten även genom maten i skolan
  • Påverka enskilda skolor/förskolor att servera mer klimatsmart mat

Och om vi påverkar politiken på nationell eller till och med EU-nivå kan det ju hända saker till och med på en övergripande nivå, även om det såklart är ett mycket trögare maskineri.

Vet du hur det ser ut med klimattänket i förskole- och skolmaten i din kommun? Kanske har du till och med barn eller andra i din närhet i förskola/skola? Jag upplever att det har pratats mycket om andelen ekologisk mat i förskolan under de år vi har haft barn där, men jag kommer garanterat att skicka med frågan om klimatsmart mat till nästa föräldraråd! 💪🌍

Klimatsmart mat

Det område där det för många är väldigt lätt att minska sitt klimatavtryck rejält är maten. Det finns några bitar som vi som konsumenter kan göra och som har extra stor effekt:

  • 💪 Skippa i största möjliga mån nötkött och lamm, som båda är stora klimatbovar
  • 💪 Öka andelen vegetariska måltider
  • 💪 Minska matsvinnet

Äter man enligt ovanstående punkter finns flera fördelar. En sån kosthållning:

  • 💚 minskar utsläppen av växthusgaser väsentligt = värnar om planeten
  • 💚 är bättre för hälsan
  • 💚 är hållbar även på så sätt att maten vi kan producera på jorden räcker till en bra kosthållning för alla, även när befolkningen närmar sig 10 miljarder runt år 2050. Men OBS – för klimatets skull behöver vi vrida om dieten redan nu 😘
  • Det fina här, ur klimatsynpunkt, är att det faktiskt inte är nödvändigt att helt förbjuda någon mat. Och det tror jag är väldigt bra när man det handlar om att få folk att ställa om. Man kommer kunna äta sin favoritmat igen, om rätten nu innehåller t.ex. kött, men bara mer sällan än innan.

    Allt ovanstående fastslogs i rapporten från EAT som fått stort genomslag och som publicerades i ansedda The Lancet under januari 2019. I rapporten är bland annat vår svenske klimatforskare professor Johan Rockström, chef för Potsdam Institute for Climate Impact Research, medförfattare.

    Ovan: klimatpåverkan baserat på olika kosthållning, med grafik hämtat ifrån trevliga och informativa klimatsiten shrinkthatfootprint.com. Obs: datat är från USA – i Sverige brukar man estimera att en genomsnittlig kost genererar ca 2 ton CO2e/år, och ligger runt 2000 kcal/dag, så alla siffror från tabellen ovan kan multipliceras med 0,8 för att få ungefärliga svenska värden.

    Så, gällande olika kosthållning och klimatet: en sk. flexitarisk kosthållning, äta mycket vego alltså, är bra för klimatet. Snäppet bättre är helvego, och allra bäst med vegansk kosthållning. Men för de allra flesta lär det bästa vara att ta successiva men tydliga steg mot att öka andelen vegetariskt, och är man nyfikenibland även våga testa veganskt, och därigenom märka hur lätt det faktiskt är att bli betydligt klimatsmartare via maten! 💚

    Mer konkreta klimatsmarta mattips kommer framöver! ☺️🌍

    Julhandeln backade

    Mycket positiv nyhet i veckan gällande vår konsumtion: för första gången på ca 30 år så backade julhandeln i Sverige trots högkonjunktur! 💪

    Prognosen var att handeln skulle öka med 1-3% jämfört med december 2017, men istället backade den med 1,1% enligt preliminära siffror från SCB. Hela artikeln i DN här: https://www.dn.se/ekonomi/trendbrott-i-julhandeln-backar-trots-hogkonjunktur/

    Vi kan konstatera att det varit någon form av återhållsamhet med tanke på konjunkturen” säger Johan Davidson, chefsekonom på Svensk Handel. Vidare ”Det minskade intresset för att köpa prylar är en del av en större trend.”

    För vår egen del hade vi ju en helt ny attityd till julhandeln 2018 än vad vi haft tidigare år. Även om vi länge har haft inställningen att vi inte vill ha julklappsberg och onödor, så har klimatfunderingarna inte alls haft lika stor talan tidigare. Julen 2018 dikterade däremot klimattankarna, det att dra sitt strå till stacken gällande att begränsa koldioxidutsläppen och att ta hänsyn till de ändliga planetära resurserna, nästan helt vad vi la under granen till både stora och små. Och när man har styrt om kurs känns det ju mycket lovande att höra den här typen av siffror från hur vi svenskar som helhet har agerat! Jag hoppas nu att statistiken för handeln under 2019 kommer fortsätta i samma riktning! 💪♻️

    Oändlig budget?

    Tänk om vi kunde spendera hur mycket vi ville… Inget har en prislapp och vår budget är oändlig. Det finns inget köpstopp. Skulle gemene man då begränsa sitt spenderande?

    Tänk om vi sedan insåg att allt har ett pris, men när vi ska handla så måste vi ha förkunskaper eller göra egna efterforskningar för att få veta priset. Vår budget är fortfarande oändlig. Skulle gemene man då begränsa sitt spenderande?

    Om vi sedan fick veta att:

    • var och en max borde spendera X per år för klimatets skull, medan vi i själva verket spenderar mångdubbelt mer
    • ingen kontroll av hur mycket varje individ spenderar finns, men man kan överslagsberäkna sitt eget spenderande
    • ingen kostnad eller annan åtgärd mot att överspendera finns
  • … Skulle gemene man då räkna efter hur mycket hen spenderar årligen? Och skulle hen begränsa sitt spenderande?
  • Tänk om vi sedan snubblade på läskig men livviktig läsning om varför vi alla måste hålla oss under att spendera X per år, och varför vi måste ställa om Nu genom att minska allas vårt spenderande med 6 – 7% per år från och med nu till 2030. Vi börjar redan drabbas kollektivt av vårt överspenderande, genom extremväder som översvämningar och skogsbränder, och vi inser att om vi fortsätter att överspendera kommer det att allvarligt drabba både nu levande och än mer samtliga framtida generationers livskvalité över hela jorden…
  • … Skulle gemene man då räkna efter hur mycket hen spenderar årligen? Och skulle hen begränsa sitt spenderande?
  • 🌍🌍🌍🌍🌍🌍🌍🌍🌍🌍🌍🌍🌍🌍🌍
  • …Scenarierna ovan handlar ju inte om pengar utan om klimatpåverkan. Vi svenskar ”spenderar” (genererar utsläpp av) i snitt 10,7 ton CO2e (koldioxidekvivalenter) dvs växthusgaser, varje år, vilket är oerhört långt ifrån hållbart. Ändå finns ännu:
    • inget pris på koldioxidutsläpp

      inga rekommendationer eller regler för hur mycket man max bör spendera

      ingen lättillgänglig information om vilka utsläpp en vara eller tjänst genererar

  • Det måste bara finnas ett pris på utsläpp av koldioxid – idag täcker varor och tjänsters pris långt ifrån de skador som dess fossilutsläpp gör på klimatet. Och på ett sätt är det just det med avsaknad av ett pris på koldioxidutsläpp som gör att vi har hamnat i den här klimstkrisen… Hade det kostat rejält att t.ex. bränna olja hade omställningen till förnyelsebart gått bra mycket fortare och mer olja stannat i marken. Men det verkar som att världens länder ännu ej mött tillräckligt många världsomspännande problem för att ha system och processer på plats för hur vi fattar den typen av beslut över nationsgränser…
  • Sen tycker jag att det borde finnas rekommendationer om önsvärt tak för koldioxidutsläpp per person och år för att ge människor något att förhålla sig till. När vi konsumerar och överväger om det monetära priset för något är OK eller inte så ställer vi ju det i nån mån i relation till vår disponibla inkomst och våra erfarenheter om vilket pris motsvarande vara brukar ha. Inom utsläpp så saknas referensramar idag helt. En lunch ”för” 4 kg koldioxid, är det bra eller dåligt? (Och det är ganska dåligt, men mer om det en annan gång!)
  • Och till sist tycker jag att det borde bli obligatoriskt att ange mängden CO2e som varje vara eller tjänst orsakar, gärna direkt på prislappen på hyllkanten och/eller på förpackningen. Jag brukar tänka på det som ”den osynliga prislappen” som skulle kunna göra så stor skillnad! Tänk att kunna se att vegofärsen ”kostar” långt mindre än en tiondel av vad nötfärsen kostar… Eller kunna titta på resor och direkt på bokningssidan kunna se att Parisresan med tåg ”kostar” en bråkdel av vad motsvarande flygresa gör… Eller se att ”kostnaden” för en ny jacka faktiskt är galet mycket större än kostnaden att byta ut det trasiga blixtlåset hos skräddaren….

    Med ovanstående förändringar skulle vi konsumenter på ett helt annat sätt kunna fatta klimatsmarta beslut kring vår konsumtion i vardagen – något som jag tror radikalt skulle förbättra förutsättningarna för den omställning vi behöver jobba hårt för att åstadkomma under de närmsta åren.

    #denosynligaprislappen #invisiblepricetag #carbonprice #carbonfootprint #climatechange

    Flyget bromsar in!

    Läste i DN att trenden är bruten för Svenskarnas flygande! Statistiken är baserad på data från Svedavia som är de svenska flygplatser som står för 80 % av flygtrafiken i Sverige. Artikeln ligger tyvärr bakom betalvägg, men försöker ge en kortfattad bild:

    • De senaste åren har antalet flygresor ökat med 4-6 % per år, men 2018 blev ökningen 0,2 %, dvs högst marginell
    • Anledningarna kan vara flera – tydligen brukar man se minskningar i flygandet när vi är på väg in i lågkonjunktur, men ”diskussionerna kring klimatet kan också ha påverkat” stod det – absolut tror jag! 💪
    • Inrikesresorna minskade med 3 % medan utrikesresorna ökade med 2 %. Av utrikesresorna var det framförallt resor utanför Europas gränser som ökade (9 %) medan Europaresorna ökade med 1 %.
    • Artikeln ger inga besked om utsläppen från flygandet från svenska flygplatser har ökat eller minskat, men det står att det är inte säkert att utsläppen har minskat eftersom inrikesflygen bara står för 7 % av flygutsläppen…
    • Resia, en av sveriges största affärsresebyråer, meddelar även att de noterat att medvetenhet om hållbarhet är större nu än för ett år sedan, och att fler företag väljer att betala extra för biobränsle vid sina flygresor.
    • SJs statistik reflekterar förändringarna inom flygandet: tågresorna ökade, totalt med 5 % under årets 9 första månader, jämfört med samma period året innan. Bokningarna för affärsresor med tåg har ökat kraftigt, där resor i dec-feb ligger 21 % högre än året innan 🙌

    Känns fantastiskt att läsa fler positiva besked om trenden för flyget! Och jag tror att 2019 kommer innebära en minskning av antalet flygresor… Peak flying skedde 2018 tätt följt av 2017. För helåret 2019 sticker jag ut hakan och gissar på… -1,6 %… Det vore nåt! Om ett år så vet vi!

    #jagstannarpåmarken #flygfritt2019 #weallforclimate #bethechange

    Verktyg för att minska klimatpåverkan

    🌍🛒 ICA, Sweden’s largest food store, provides a pioneering service that’s helps reducing the carbon footprint. It analyzes customers’ food purchases from a CO2e point of view, and provides suggestions of alternative products that would reduce the carbon footprint 😍 How awesome is that?! 🛒🌍

    Alltså, ICAs ”Mitt Klimatmål” 😍 – En tjänst som hjälper människor minska sitt klimatavtryck från maten! 1 min film om tjänsten finns här. Det är ju hur bra som helst! I adore you 🐄 – men ur ett klimaperspektiv är 🌾 att föredra.

    Det tjänsten gör, i korthet:

    🌟 Analyserar dina inköp utifrån ICA-kortet och räknar ut ditt koldioxidavtryck från matinköp varje månad

    🌟 Rekommenderar vilka varor du skulle kunna byta ut, och till vad, samt hur många % lägre utsläpp den varan skulle ge 🙌

    🌟 Tjänsten visar tydligt hur stor andel av ditt klimatavtryck som kommer från vilka mattyper 🍗🥛🍎 inkl nedbrytning i underkategorier 🍎🍐🍌 med kg CO2e – Även den mest siffertokige kan få sina begär tillfredsställda!

    Förslag på alternativa produkter, inklusive klimateffekt

    Fördelning av klimatavtryck per matkategori

    … och nedbrutet per underkategori, inklusive kg koldioxidekvivalenter

    Och så summering och att sätta klimatpåverkan i relation till omgivningen och klimatmålen.

    Har använt och imponerats av tjänsten ett par månader, och lärde mig dessutom idag att tjänsten är världsunik, och är en fortsättning på ICAs pilotprojekt Klimaträtt, som tilldelades FNs klimatpris Momentum for Change. Dessutom har jag precis läst att ICA jobbar hårt på att sänka klimatpåverkan via måttet CO2e/kvadratmeter butiksyta, från dagens 48 kg/m2 till 2020. Detta kan jämföras med de 106 kg CO2e/m2 som uppmättes när de startade initiativet 2006. Imponerande, ICA! För den som vill läsa mer om tjänsten och ICAs klimatarbete så finns det här, och länken till Mitt Klimatmål är https://www.ica.se/klimatmal/

    Avrundningsvis, perspektiven på maten och klimatet: Vi svenskar har alltså i genomsnitt ett klimatavtryck från maten på 158 kg/månad, dvs 1,9 ton per år. FNs klimatmål för livsmedel för 2030 är 44 kg/månad eller 0,5 ton per år. Det finns alltså en hel del att göra. Och en förändring som ger stor effekt är att äta mycket vegetariskt. En helt vegetarisk kost genererar ungefär hälften av klimatavtrycken jämfört med en blandkost med kött (källa WWF) Och att byta ut mejeriprodukter mot växtbaserade alternativ gör enorm skillnad. Förändra vanor tar tid, men så bra att företag som #icasverige hjälper till med omställningsarbetet. 💪

    #mittklimatmal #carbonfootprint

    En tillbakablick på 2018

    Jag funderar tillbaka på året som gått, ur ett klimatperspektiv. För att förstå mitt 2018 behöver jag blicka tillbaka lite längre. Jag har haft ett klimattänk länge, men det var under hösten 2018 som jag verkligen insåg hur akut läget har blivit – dels i.o.m. valet och allt material om klimatet som delades då, och inte minst efter IPCC-rapporten och bland annat den här artikeln. Det är nu och bara nu vi fortfarande har en chans att rädda klimatet, och det kommer kräva oerhört mycket av oss att göra det. Jag kan konstatera att jag inte har gjort i närheten av nog för klimatet innan jag kom till de här insikterna, men att jag nu skruvar på alla delar för att gör det jag kan.

    Det här är en del av de saker jag och vi i familjen gjort för klimatet i år:

    • Läst på om klimatfrågor – slukar artiklar om klimatet, börjat följa klimatinstakonton, gått med i fb-gruppen klimatklubben och surfat på alla möjliga klimatfrågor och klimatnyheter.
    • Gjort mer klimatsmarta matval – vi äter mer och mer vego och har under året fasat ut det allra mesta av både nöt- och fläskkött. Vi har börjat byta ut crème fraichen till havrebaserade alternativ och jobbar aktivt med att minska matsvinnet genom att försöka ta till vara på allt som köpts hem.
    • Begränsat nyinköpandet och handlat mer preloved – vi har börjat ta bättre hand om det vi redan har och överväga nyinköp mer noga, vi har köpt våra första julkappar begagnat och även premiärat att köpa barnkläder på blocket. I handeln har även plastpåsar fått stå tillbaka för pappers- eller medhavda kassar.
    • Bestämt oss för att ta ett #flygfritt2019 efter en hel del funderande. För ett år sedan hade jag aldrig trott detta – jag har längtat efter att göra en första längre semesterresa med familjen, men jag har landat i att jag inte längre tycker det vore värt det på grund av klimataspekten.
    • Börjat prata klimatfrågor i lunchrummet, på parmiddagen, med familj och släkt och statat chatgrupper med klimatintresserade vänner. Jag har startat instagramkontot @klimattankar och den här bloggen för att kunna prata klimat med fler än de jag känner 👋

    Tycker också det känns bra och väldigt viktigt att medierapporteringen om klimatfrågor har fått ett helt annat utrymme i år, inte minst i och med klimatmötet #cop24, och det känns som att mycket har hänt gällande klimatawareness överlag i samhället. Sen kan jag inte summera mitt klimatår 2018 utan att nämna utomordentliga klimatkämpar som har haft stor del i att skapa ovan nämnda förändringar både i samhället i stort och hos mig: @gretathunberg, @vihallerosspajorden och @klimatklubben.se med kampanjer som #fridaysforfuture, #flygfritt2019 och #weall 😍💪

    Känner mig helt klart väldigt pepp att ge mig in in klimatåret 2019!

    Kamilla

    Klimatsmartare jul

    🌟♻️Sustainable Christmas♻️🌟 – nudging the tradition in a climate friendly direction.

    Nuså – julen firad även detta år! Kanske årets happening och samvaroenabler numero uno 💖 Men… julen är ju en, om man ska va ärlig, rätt klimatosmart högtid i standardutförandet: alla presenter som ska ges, och dessutom slås in, och allt kött som ingår i det klassiska julbordet… Känner mig dock övertygad om och pepp över att vi är många som har justerat genomförandet i år, så att firandet har större samklang med klimattankarna som tar plats allt mer i vardagen.

    Hos oss blev det i år flera steg i en klimatsmartare riktning:

    • 🌍 🎁 För första gången låg återbrukade julklappar under granen! ♻️ Flera andra klappar hade hållbarhetstema, och flera var aktiviteter = få prylar!
    • 🌍 🎁 För första gången miskade vi aktivt inslagspapper och snören – under granen låg ett antal klappar i vackra julpåsar, gjorda av återbrukat tyg, och sydda av superduktiga @syttpanytt 🙌🙏 – tack för tipset, @minimalisterna 💪🌍 Bonus: min mamma blev så inspirerad av vårt införskaffande av julpåsar att hon sytt en egen härlig julpåse av en gammal julgardin och gav en klapp i! 😍💪🌍
    • 🌍 🍞 På julbordet var nötköttet i stor grad ersatt av kalkon och det vegetariska utbudet utökat. Vi försökte även va noga med mängden mat i relation till antalet julfirare för att minska matsvinnet!
    • 🌍 🕯Noll julpyntsinköp 2018! Många av våra mest kära juldekorationer är ärvda och har troget hängt med i decennier, såsom tomtarna i tomtelandet inköpta 1925 😍☺️

    Granen, glöggen och vinet var kravmärkta – och nästa år hoppas jag även hitta t.ex. ekologisk pepparkaksdeg i vår butik.

    Förändrade ni någon julvana i klimatsmart riktning i år, eller är ni sugna på att göra det nästa jul?

    #klimattankar #klimatsmartjul #klimatsmart #julpåsar #climate #carbonfootprint #weall

    Bokandet av flygresor minskar!

    Nu rapporteras att det händer det grejer inom resandet och flygandet!

    I nyhetsmorgon imorse diskuterades att svenskarnas antal utrikes flygresor minskat med 10-15 % i år, kika på klippet här. Det är första gången flygandet minskat på tio år. Även julresor till Thailand och Kanarieöarna har minskat. Dessutom sas att inrikesflygresorna minskar ännu mer än utrikesresorna.

    Anledningarna till minskningarna lät ej kartlagda ännu men både sommarens värme tros ha påverkat – man var helt enkelt inte sugen på mer värme – men även klimatrörelsen bör ha påverkat denna utveckling.

    Angående tågresor så sades att antalet lösta interrailkort, ”tågluffkort” har ökat med 50 % (!!) i år, och att det framförallt är barnfamiljerna och de med utflugna barn som nyttjar tåget för semesterresor allt mer.

    Fantastiska nyheter detta, heja #flygfritt2019 och alla individer som har hjälpt till att rikta bli karna mot minskat flygande i klimararbetet!